Skip to content

Temanummer om informationskompetenser

februari 1, 2011
by

Jag fick precis tillsänt mig ett call for papers till ett temanummer i Dansk Biblioteksforskning om Informationskompetencer i en kontekst- og mediebaseret sammenhæng som låter spännande. Så här är det beskrivet i call for papers:

Folk gør i dag brug af mange forskellige digitale værktøjer, medier eller metoder for at skaffe sig information. De har hver deres foretrukne veje til den information de behøver i deres arbejds- og/eller hverdagspraksis. Nogle har lært at bruge enkelte søge-værktøjer effektivt, men mangler måske kompetencer til at søge, vurdere og anvende information kvalificeret. Andre igen har udviklet stærke informationskvalifikationer ved brugen af digitale værktøjer og medier i én kontekst, men udfordres når de skal bruge samme værktøjer eller medier i en ny sammenhæng.  Hidtidig forskning inden for in-formationskompetence har især haft fokus på de unges og studerendes informations-kompetencer i forhold til en studiepraksis; men i dag er det i lige så høj grad relevant at undersøge den almindelige borgers informationskompetencer i en hverdagspraksis eller medarbejdernes informationskompetencer i en arbejdspraksis.

Formålet med dette temanummer er at samle dansk og nordisk forskning inden for den brede forståelse af informationskompetence. Hvor begrebet informationskompetencer tidligere var tæt forbundet med biblioteksværktøjer og -ressourcer, er det i dag vanskeligt at adskille begrebet fra andre kompetencer som f.eks. digitale kompetencer, IT-, medie- eller netværkskompetencer. Informationskompetencer er heller ikke længere noget der kun undervises i – det ’praktiseres’. Det skal forstås som en ufor-mel socialiserende oplæring i de informationskompetencer, som konteksten og medierne forudsætter.

I takt med at arbejds- og hverdagslivet inddrages som kontekst for udvikling af informationskompetencer samt at nye medier, teknologier og værktøjer introduceres er der kommet et stigende behov for at udvikle området teoretisk og metodisk. Hvad forstås eksempelvis ved at være informationskompetent? Og hvordan kan det studeres og/eller måles?

Redaktionen for temanummeret inviterer derfor artikler, der udforsker og diskuterer et eller flere af følgende emner (listen er dog ikke udtømmende):

  • Informationskompetence i et teoretisk og/eller metodologisk perspektiv, herunder definitioner og modeller.
  • Arbejds- eller hverdagskonteksters betydning for informationskompetencer
  • Informationskompetencer set i relation til udvalgte digitale medier
  • Brugersegmenter og informationskompetencer (fx studerende, borgere, professionelle)
  • Værktøjer med henblik på at understøtte og fremme informationskompetencer

Form
En artikel må fylde op til 6.000 ord og må ikke før have været publiceret. Artikler kan være skrevet på dansk, svensk, norsk og engelsk.
Deadline
Redaktionen for tidsskriftet skal senest den 15. marts 2011 have modtaget dit abstract og senest den 1. maj 2011 din artikel.

Yderligere information
Du er velkommen til at kontakte redaktionen for yderligere spørgsmål. Send en mail til Jette Hyldegård (jh@iva.dk) og Trine Schreiber (ts@iva.dk).

Vi henviser i øvrigt til tidsskriftets hjemmeside for mere information om retningslinjer og krav til artikelskrivning og review: http://www.iva.dk/dbf/

Wikipedia Academy 2010

november 26, 2010
by

I dagarna två har Wikipedia Academy 2010 ägt rum på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Idén bakom Wikipedia Academy är att stärka bandet mellan Wikipedia och den akademiska världen. Ena dagen var fr a ägnad åt workshop och övningar medan andra dagen främst bestod av föreläsningar. På programmet kunde man hitta föreläsare som t ex Jutta Haider, Lars Ilshammar, Kristina Axelsson och Einar Spetz. Jag bidrog genom föreläsningen Återvinningsbar kunskap på Wikipedia: Förändrad källkritik i det nya medielandskapet? där jag presenterade utifrån mina erfarenheter från Exakt. Jutta Haiders presentation (Wikipedia: ett upplysningsprojekt och en digital heterotopi?) baserade delvis på en artikel i First Monday som jag är medförfattare till. Tyvärr var jag tvungen att åka efter lunch så jag missade flera föreläsningar som såg riktigt intressanta ut iprogrammet. Det var också ett bra tillfälle att få tala mer med företrädare och entusiaster från Wikipedia Sverige.

/ Olof

EXAKT i Second Life

november 22, 2010
by

Information Literacy Weblog kan man läsa att min och Helenas artikel ”In search of credibility: pupils’ information practices in learning environments” från 2009 som är publicerad i  Information Research (http://InformationR.net/ir/14-4/paper418.html) ska diskuteras i Second Life på onsdag. Där finns en information behaviour/ information literacy journal club och Sheila Webber skriver att seminariedeltagarena kan förbereda sig genom dessa frågor:

Please read the article – to start things off we’d like you to think about the questions:
– What strengths/weaknesses do you see in this study?
– How do you address assessment of authority/credibility in your information literacy teaching?
– What changes, if any, does this study prompt you to think about making to your current practice?

Om någon har vägarna förbi Second Life så titta gärna i och delta i diskussionen.

/ Olle

CoLIS-artikel

september 16, 2010
by

Nu finns första omgången av artiklar från CoLIS-konferensen utgivna som en del i tidskriften Information Research. Helena och Olof har med den första artikeln som kommer från studien av Wikipedia-redaktörer: An inside view: Credibility in Wikipedia from the perspective of editors. Artikeln går att läsa gratis på nätet.

I artikeln tittar vi speciellt på hur redaktörerna bedömer trovärdighet hos olika källor när de skriver/redigerar och läser Wikipediaartiklar. Det framkommer både likheter och skillnader med hur andra grupper, t.ex. de gymnasieelever som också har deltagit i EXAKT-studier, förhåller sig till trovärdighet på Wikipedia. Skillnader visar sig främst i redaktörernas kunskap om och förtrogenhet med hur Wikipedia fungerar vilket gör att de kan göra andra bedömningar. Exempelvis har de i många fall skaffat sig en uppfattning om hur pålitliga andra redaktörer är. De utnyttjar också Wikipedias arkitektur med t.ex. historik och diskussionssidor i högre utsträckning för att bedöma trovärdigheten i en artikel.

Informationskompetens i London

juni 25, 2010
by

Konferensen CoLIS 2010 (Conceptions of Library and Information Science) har precis avslutats i ett sommarvarmt London. Tre dagar har ett 80-tal forskare och bibliotekarier tillbringat i en klassisk föreläsningssal på anrika University College London med devisen ”Remember the days of old consider the years of each generation” ovanför duken med PowerPoint-presentationer. Vägen till och från konferensmiddagen i Soho på onsdagskvällen kantades av engelsmän på gator och pubar som firade att England gått vidare i VM, och antalet fotbollsmetaforer under konferensen var något högre än vanligt.

CoLIS fokuserar på Biblioteks- och informationsvetenskap som ämne och hade i år ett stort antal papers om informationskompetens, förutom ett seminarium specifikt inriktat på forskning om informationskompetens. Olof och jag presenterade resultat från intervjuer med wikipedianer om hur de förhåller sig till trovärdighet när de redigerar på wikipedia. Det finns stora likheter i förhållningssätt till hur eleverna i våra tidigare studier använder Wikipedia, men också skillnader som springer ur en bättre kännedom om Wikipedia som redskap. Förhoppningsvis kommer denna studie, liksom de övriga papren från konferensen, i artikelform under hösten och vi återkommer då med mer resultat. Bland övriga presentationer vill jag i synnerhet rekommendera Brendan Luyts artikel som varnar för att informationskompetens också har potential att vara förtryckande om det inte fokuserar på att man ska kunna ta informerade beslut om informationsresurser och deras politiska och sociala aspekter.

Under onsdagseftermiddagen hölls ett särskilt seminarium om informationskompetens där ett 20-tal deltagare diskuterade pågående projekt och tänkbara forskningsfrågor inför framtiden. Seminariet var organiserat av Louise Limberg tillsammans med Anna Lundh och Ola Pilerot inom ramen för International Information Literacies Research Network. Flertalet deltagare var överens om att det är viktigt att studera informationskompetens som en del av specifika kontexter som påverkar vad informationskompetens innebär i just den kontexten. En fråga som jag tycker är särskilt intressant i det sammanhanget är om och hur kraven på vad informationskompetens innebär förändras med utökade mobila tekniker, som läsplattor och smartphones. På vilket vis påverkas vi av teknikens materialitet och av de potentiellt förändrade situationer och kontexter i vilka vi söker efter och använder information? Det kan bli grunden för många framtida forskningsprojekt!

Sociamediapedia i Borås

maj 12, 2010
by

Mötet Sociamediapedia lockade igår ett 50-tal personer till Högskolan i Borås för att diskutera sociala medier. Såväl förmiddags- som eftermiddagspasset inleddes med tio 3-minuterspresentationer och därefter följde diskussioner över kaffe och paneldiskussion. Antalet deltagare var inte större än att det var relativt enkelt att föra en dialog oavsett om man satt på podiet eller i salen och de som inte kände att de kom fram kommenterade på Twitter istället.

Framför allt eftermiddagen kom att handla ganska mycket om ungdomars användning av sociala medier och deras informations- eller digitala kompetens i anslutning till detta. Flera tog upp skolans roll i att uppmuntra till eller begränsa användning av sociala medier, kanske att skolan också påverkar hur eleverna ser på sociala medier (vilka idag främst tycks kopplas till fritid och underhållning). Bland deltagarna fanns ett par lärare som arbetar väldigt aktivt med sociala medier som en del av sin undervisning. Kristina Alexanderson som utnyttjar Twitter i sina klasser för att alla ska kunna komma till tals. Kristina arbetar också med Kolla källans idélåda. Niklas Karlsson, som startat nätverket Dela!, beskrev hur hans elever får tagga olika resurser och sedan också organisera taggarna.

Jag försökte att på tre minuter säga att det är intressant att studera informationskompetens och trovärdighetsfrågor i förhållande till sociala medier, men oj, det är inte lätt att hålla det så kort. Jag tror i alla fall att det blir intressant att fortsätta studera vilka förmågor och förhållningssätt människor behöver idag och kommer att behöva i framtiden för att utnyttja sociala medier på ett sätt som man uppfattar som användbart. Mycket av diskussionen kretsade också kring att vi har väldigt olika sätt att se på hur sociala medier är användbara – för vissa blir det bara något som tar tid medan det för andra är ett sätt att bygga långvariga och djupa vänskapsband eller hålla sig uppdaterade, ägna sig åt fördjupande undersökande journalistik, eller kanske till och med få reda på saker först. Som på så många konferenser på senare tid tycktes diskussionen också handla mer och mer om Twitter och allt mindre om t.ex. bloggar, även om givetvis många av de deltagande både twittrar och bloggar.

Besök från Wien

maj 10, 2010
by

Astrid Mager från Institutionen för vetenskapsstudier vid Wiens universitet besökte B&I-institutionerna i Borås och Lund vid månadsskiftet för att presentera sin avhandling och det projekt den ingår i. Delar av studien finns att läsa i new media & society. Astrid fick också en chans att uppleva Valborgsfirande i Lund och att njuta av solen och Klippan i Göteborg.

Astrid har studerat hur människor söker information om hälsorelaterade frågor och hur aktörer som erbjuder webbplatser med hälsoinformation resonerar kring sina webbplatser. Dessa aktörer innefattade såväl intresseorganisationer som läkemedelsföretag och privatpersoner som själva lider av sjukdomen. Utifrån Actor-Network Theory analyserade hon aktörernas och teknikens samspel. Resultaten visade bl.a. att de som sökte efter och de som erbjöd information resonerade ganska olika kring webbplatsernas trovärdighet. Webbplatsproducenterna uppfattade kvalitet och trovärdighet som något som var kopplat till vem som var ansvarig för informationen och dennas auktoritet på området – de hade en aktörscentrerad informationsepistemologi. De som sökte efter information brydde sig emellertid mindre om vem det var som hade producerat den. De jämförde ofta information på olika webbplatser för att se om samma sak framkom på flera platser. Sammanhanget spelade mindre roll. De hade snarast en problemcentrerad informationsepistemologi.

Båda dessa strategier har också uppmärksammats i tidigare forskning, bland annat i EXAKT-projektet, men ofta återfinns båda strategierna (och fler) hos samma grupp. Att jämförande mellan olika källor var så dominerande bland informationssökarna är intressant att se.