Skip to content

Rapport från ASIS&T ’08

november 10, 2008

Vid årets ASIS&T-konferens som gick av stapeln i Columbus, Ohio i slutet av oktober var det ganska mycket fokus på nya tekniker i biblioteken, delvis inspirerat av konferensens tema People Transforming Information – Information Transforming People. Bland paneler och paperpresentationer fanns sådana teman som e-research, taggning som kommunikationsmedel, bibliotek i Second Life, image retrieval, digital rights management, och utvärdering av virtuella referenstjänster.

Två paneler var av särskilt intresse för EXAKT-projektet: Trovärdighet och auktoritet hos information i lärandemiljöer respektive Globala perspektiv i Wikipediaforskningen. I den förra panelen presenterade bl.a. EXAKT-forskarna Olof Sundin och Louise Limberg. Panelen om materialitet och informationssökning, där Olof och jag deltog, berörde teoretiska perspektiv som är av intresse för EXAKT-projektet, bl.a. vikten av att källor studeras som situerade i särskilda miljöer och tillfällen, och att deras materiella egenskaper påverkar hur vi interagerar med dem, t.ex. när vi söker efter och bedömer trovärdigheten hos källor.

Trovärdighet och auktoritet hos information i lärandemiljöer
I denna panel presenterades ett antal projekt som studerar källors trovärdighet i skolmiljöer. Förutom EXAKT (som presenterades av Olof Sundin) och Louise Limbergs studier i ämnet (se litteraturtips) så presenterade Heidi Julien sin forskning om hur gymnasister söker och bedömer trovärdighet hos biologisk litteratur. Hon fann, inte överraskande, att eleverna oftast använde sig av nätbaserade källor. Ämnesmässig relevans var det viktigaste anledningen till att eleverna valde en källa, men även webbplatsens struktur, design och t.ex. stavning spelade in.

Soo Young Rieh studerar hur universitetsstudenter gör trovärdighetsbedömningar när de söker information. Hon har funnit att när det gäller ekonomiska och hälsorelaterade frågor är det särskilt viktigt för studenterna att källan är trovärdig. Detta gäller också när studenterna söker information som på något vis kommer att påverka andra än dem själva, t.ex. när de försöker hitta en bra present till någon, eller ett recept som de tänker sig att laga och servera på en fest. Trovärdigheten bedöms också utifrån det sociala sammanhang där källan ska användas. T.ex. tänkte studenterna mer på vad läraren skulle tycka var trovärdigt än på vad de själva bedömde som trovärdigt när de arbetade med skoluppgifter som skulle lämnas in och bedömas. Soo Young Rieh har också precis påbörjat en studie som lite liknar EXAKT-studien och fokuserar på källor med användargenererat material – det ska bli spännande att jämföra våra resultat med hennes i framtiden!

Globala perspektiv i Wikipediaforskningen
I panelen om Wikipediaforskning presenterades både kvalitativt och kvantitativt inriktade studier som antingen berörde Wikipedia på andra språk än engelska eller jämförde den engelska versionen av Wikipedia med andra språkversioner. Pnina Shachaf och Noriko Hara utnyttjade t.ex. teorier om kulturella skillnader vad gäller makt och hierarkier för att diskutera skillnader de kunde se i de normer som utkristalliserat sig i hur man uttrycker sig på olika typer av diskussionssidor i de japanska, engelska och hebreiska Wikipedia-versionerna.

En komparativ studie mellan olika språk har också utförts av Ewa Callahan och Susan Herring som har tittat på hur kända personer beskrivs i engelska och polska Wikipedia. De engelska artiklarna var ofta längre och hade en mer neutral encyklopedi-stil, med referenser och externa länkar. De polska artiklarna inkluderade å andra sidan fler uppgifter om personens privatliv, liksom fler listor och foton. De polska artiklarna innehöll också sådant som eventuellt i en engelsk kontext skulle kunna uppfattas som negativt för personen. Denna kulturella skillnad framkom genom skillnader i de två forskarnas (en polsk och en amerikansk) tolkning av artikeltexterna. En intressant fråga som väcktes i anslutning till detta gällde om artiklarna i Wikipedia går att översätta utan problem, eller om den form som de skrivs i har en kulturell och språklig hemhörighet som gör att det kan vara svårt att översätta rakt av utan att läsaren av den översatta texten misstolkar innehållet.

Avslutningsvis tog Sorin Matei upp att Wikipedia också är ett uttryck för vad som väcker människors intressen just nu; uppslagsverket kan alltså användas för att identifiera aktuella frågor eller intressen inom olika områden. Här illustrerade Matei bl.a. med den svenska webbplatsen Wikipedia article traffic statistics där man kan spåra intresset för särskilda Wikipedia-artiklar över tid och i olika språkversioner. Ett liknande utnyttjade av ett webb 2.0-verktyg togs för övrigt upp av Mike Thelwall i keynote-föreläsningen för det symposium som SIG-USE anordnade i början av konferensen. Thelwall illustrerade hur bloggar kan utnyttjas för att följa vilka frågor som är aktuella just nu och över tid.

På detta tema kan vi kanske avsluta med att konstatera att enligt Wikipedia article traffic statistics har uppslagsordet credibility besökts 8458 gånger på engelskspråkiga Wikipedia under oktober 2008, tyska Glaubwürdigkeit 1035 och svenska trovärdighet endast 9 gånger. Då är källkritik ett mer populärt uppslagsord på svenska med 1861 besök. Källkritik tar sig också upp till den 8447 mest besökta artikeln på svenska Wikipedia. Säger det oss något, tro? (Under augusti var Olympiska spelen och Georgien bland de mest besökta artiklarna.)

Helena

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: