Artikelns syfte är att skapa en ökad förståelse för de utmaningar som uppstår när man i klassrumspraktiker skapar mening åt informationskompetens i allmänhet och i synnerhet åt trovärdighet. En kvalitativ studie har genomförts i två svenska gymnasieklasser med elever från andra året på samhällsvetenskapligt program. Artikeln ger en inblick i de utmaningar som pedagoger möter i samtidens skola när man rör sig i ett förändrat medielandskap som i ökad utsträckning bjuder in användare till att skapa och organisera digital information. Olika vägar att göra informationskompetens och, mer specifikt, trovärdighet till objekt för undervisningen diskuteras. Vidare identifieras en inflytelserik diskurs kopplad till trovärdighet, en diskurs som fokuserar på kontroll. I studien dras slutsatsen att pedagoger behöver återvända till de traditionella kriterierna för källkritik och diskutera hur dessa kan utnyttjas i digitala miljöer i syfte att erhålla en ökad reflexivitet vid källkritiska bedömningar.

Anna har genomfört mycket av sin materialinsamling genom att observera i skolklasserna och genom att videofilma det som händer. Det visuella materialet kommer sedan in i artiklarna i form av illustrationer inspirerade av serieteckningar, för att fånga inte bara det som sägs utan även hur deltagarna är positionerade och rör sig i rummet. Det är på många vis en spännande och viktig avhandling av relevans för den forskning som vi bedriver inom EXAKT-projektet. Louise och Mikael har också varit handledare för Anna.

Läs utlysningen här.

Presentationerna närmade sig dokument från många olika teoretiska och konkreta perspektiv. Bland exemplen som studerades fanns böcker, museieföremål, arkivföremål, religiösa föremål, listor för att organisera sin vardag och födelsebevis. Sara Kjellberg (Lunds universitet) och jag pratade om något vi kallar ‘serious blogs’, vilket innefattar bloggar som vill sprida eller diskutera synsätt inom ett visst område, som forskarbloggar eller bloggar inom området klimatförändringar. Det är alltså inte fråga om dagböcker utan snarare om kunskapsförmedling och -formering av olika slag.

Vi utgick ifrån en av studierna i Saras avhandling och en studie som ingår i EXAKT-projektet där vi har följt ett antal bloggar under några månader. Det vi framför allt tittade på i presentationen var hur praktiker som rör hur bloggaren presenterar sig, hur bloggplattformen utnyttjas, bloggens retorik och dess nätverk och kommentarer fungerar för att få bloggen att framstå som mer eller mindre trovärdig. Hur bloggarna agerar har att göra med t.ex. hur man förhåller sig till olika genrer, t.ex. vetenskapliga texter, journalistiska texter och den typiska bloggen. Inom de olika genrerna har olika sätt att framstå som trovärdig utvecklat sig, och författarna av serious blogs förhåller sig till dem på lite olika vis. Vi kommer att arbeta vidare med detta, och tanken är att det ska bli en artikel så småningom.

Bilden är av Teleborgs slott där konferensluncherna avnjöts i pampig miljö.

//Helena

Folk gør i dag brug af mange forskellige digitale værktøjer, medier eller metoder for at skaffe sig information. De har hver deres foretrukne veje til den information de behøver i deres arbejds- og/eller hverdagspraksis. Nogle har lært at bruge enkelte søge-værktøjer effektivt, men mangler måske kompetencer til at søge, vurdere og anvende information kvalificeret. Andre igen har udviklet stærke informationskvalifikationer ved brugen af digitale værktøjer og medier i én kontekst, men udfordres når de skal bruge samme værktøjer eller medier i en ny sammenhæng.  Hidtidig forskning inden for in-formationskompetence har især haft fokus på de unges og studerendes informations-kompetencer i forhold til en studiepraksis; men i dag er det i lige så høj grad relevant at undersøge den almindelige borgers informationskompetencer i en hverdagspraksis eller medarbejdernes informationskompetencer i en arbejdspraksis.

Formålet med dette temanummer er at samle dansk og nordisk forskning inden for den brede forståelse af informationskompetence. Hvor begrebet informationskompetencer tidligere var tæt forbundet med biblioteksværktøjer og -ressourcer, er det i dag vanskeligt at adskille begrebet fra andre kompetencer som f.eks. digitale kompetencer, IT-, medie- eller netværkskompetencer. Informationskompetencer er heller ikke længere noget der kun undervises i – det ’praktiseres’. Det skal forstås som en ufor-mel socialiserende oplæring i de informationskompetencer, som konteksten og medierne forudsætter.

I takt med at arbejds- og hverdagslivet inddrages som kontekst for udvikling af informationskompetencer samt at nye medier, teknologier og værktøjer introduceres er der kommet et stigende behov for at udvikle området teoretisk og metodisk. Hvad forstås eksempelvis ved at være informationskompetent? Og hvordan kan det studeres og/eller måles?

Redaktionen for temanummeret inviterer derfor artikler, der udforsker og diskuterer et eller flere af følgende emner (listen er dog ikke udtømmende):

• Informationskompetence i et teoretisk og/eller metodologisk perspektiv, herunder definitioner og modeller.
• Arbejds- eller hverdagskonteksters betydning for informationskompetencer
• Informationskompetencer set i relation til udvalgte digitale medier
• Brugersegmenter og informationskompetencer (fx studerende, borgere, professionelle)
• Værktøjer med henblik på at understøtte og fremme informationskompetencer

Form
En artikel må fylde op til 6.000 ord og må ikke før have været publiceret. Artikler kan være skrevet på dansk, svensk, norsk og engelsk.
Deadline
Redaktionen for tidsskriftet skal senest den 15. marts 2011 have modtaget dit abstract og senest den 1. maj 2011 din artikel.

Yderligere information
Du er velkommen til at kontakte redaktionen for yderligere spørgsmål. Send en mail til Jette Hyldegård (jh@iva.dk) og Trine Schreiber (ts@iva.dk).

Vi henviser i øvrigt til tidsskriftets hjemmeside for mere information om retningslinjer og krav til artikelskrivning og review: http://www.iva.dk/dbf/

/ Olof

Please read the article – to start things off we’d like you to think about the questions:
- What strengths/weaknesses do you see in this study?
- How do you address assessment of authority/credibility in your information literacy teaching?
- What changes, if any, does this study prompt you to think about making to your current practice?

Om någon har vägarna förbi Second Life så titta gärna i och delta i diskussionen.

/ Olle

I artikeln tittar vi speciellt på hur redaktörerna bedömer trovärdighet hos olika källor när de skriver/redigerar och läser Wikipediaartiklar. Det framkommer både likheter och skillnader med hur andra grupper, t.ex. de gymnasieelever som också har deltagit i EXAKT-studier, förhåller sig till trovärdighet på Wikipedia. Skillnader visar sig främst i redaktörernas kunskap om och förtrogenhet med hur Wikipedia fungerar vilket gör att de kan göra andra bedömningar. Exempelvis har de i många fall skaffat sig en uppfattning om hur pålitliga andra redaktörer är. De utnyttjar också Wikipedias arkitektur med t.ex. historik och diskussionssidor i högre utsträckning för att bedöma trovärdigheten i en artikel.

CoLIS fokuserar på Biblioteks- och informationsvetenskap som ämne och hade i år ett stort antal papers om informationskompetens, förutom ett seminarium specifikt inriktat på forskning om informationskompetens. Olof och jag presenterade resultat från intervjuer med wikipedianer om hur de förhåller sig till trovärdighet när de redigerar på wikipedia. Det finns stora likheter i förhållningssätt till hur eleverna i våra tidigare studier använder Wikipedia, men också skillnader som springer ur en bättre kännedom om Wikipedia som redskap. Förhoppningsvis kommer denna studie, liksom de övriga papren från konferensen, i artikelform under hösten och vi återkommer då med mer resultat. Bland övriga presentationer vill jag i synnerhet rekommendera Brendan Luyts artikel som varnar för att informationskompetens också har potential att vara förtryckande om det inte fokuserar på att man ska kunna ta informerade beslut om informationsresurser och deras politiska och sociala aspekter.

Under onsdagseftermiddagen hölls ett särskilt seminarium om informationskompetens där ett 20-tal deltagare diskuterade pågående projekt och tänkbara forskningsfrågor inför framtiden. Seminariet var organiserat av Louise Limberg tillsammans med Anna Lundh och Ola Pilerot inom ramen för International Information Literacies Research Network. Flertalet deltagare var överens om att det är viktigt att studera informationskompetens som en del av specifika kontexter som påverkar vad informationskompetens innebär i just den kontexten. En fråga som jag tycker är särskilt intressant i det sammanhanget är om och hur kraven på vad informationskompetens innebär förändras med utökade mobila tekniker, som läsplattor och smartphones. På vilket vis påverkas vi av teknikens materialitet och av de potentiellt förändrade situationer och kontexter i vilka vi söker efter och använder information? Det kan bli grunden för många framtida forskningsprojekt!

Framför allt eftermiddagen kom att handla ganska mycket om ungdomars användning av sociala medier och deras informations- eller digitala kompetens i anslutning till detta. Flera tog upp skolans roll i att uppmuntra till eller begränsa användning av sociala medier, kanske att skolan också påverkar hur eleverna ser på sociala medier (vilka idag främst tycks kopplas till fritid och underhållning). Bland deltagarna fanns ett par lärare som arbetar väldigt aktivt med sociala medier som en del av sin undervisning. Kristina Alexanderson som utnyttjar Twitter i sina klasser för att alla ska kunna komma till tals. Kristina arbetar också med Kolla källans idélåda. Niklas Karlsson, som startat nätverket Dela!, beskrev hur hans elever får tagga olika resurser och sedan också organisera taggarna.

Jag försökte att på tre minuter säga att det är intressant att studera informationskompetens och trovärdighetsfrågor i förhållande till sociala medier, men oj, det är inte lätt att hålla det så kort. Jag tror i alla fall att det blir intressant att fortsätta studera vilka förmågor och förhållningssätt människor behöver idag och kommer att behöva i framtiden för att utnyttja sociala medier på ett sätt som man uppfattar som användbart. Mycket av diskussionen kretsade också kring att vi har väldigt olika sätt att se på hur sociala medier är användbara – för vissa blir det bara något som tar tid medan det för andra är ett sätt att bygga långvariga och djupa vänskapsband eller hålla sig uppdaterade, ägna sig åt fördjupande undersökande journalistik, eller kanske till och med få reda på saker först. Som på så många konferenser på senare tid tycktes diskussionen också handla mer och mer om Twitter och allt mindre om t.ex. bloggar, även om givetvis många av de deltagande både twittrar och bloggar.