I vårt paper, som Anna är huvudansvarig för, har vi återvänt till bloggarna i en av projektets klassrumsstudier för att förstå hur eleverna diskursivt presenterar sig själva som kompetenta informationssökare och –användare när de arbetar med informationssökning och trovärdighetsbedömningar i examinerande uppgifter. Papret kommer att utvecklas till en artikel vad det lider, men några spänningar kan vi redan nu rapportera om utifrån elevernas berättelser. Dels har dessa att göra med skolsituationen och visar på en spänning mellan att framstå som å ena sidan självständig och å andra sidan som en person som lär sig något under lektionerna. Dels kan vi se spänningar som springer ur att eleverna examineras både i grupp och individuellt, vilket gör att de ofta både lyfter fram sin egen insats och hur de fungerar väl i gruppen. Mer om detta kommer… Ett tidigt abstract finns tillgängligt i konferensprogrammet, session A4.

University of South Australia har lokaler utspridda i centrala Adelaide.

Eftersom konferensen avgränsades geografiskt snarare än ämnesmässigt var det en bred bild av ämnet som visades upp. Av särskilt intresse för EXAKT-projektet är det arbete som Mandy Lupton och Hilary Hughes vid QUT bedriver kring skolbibliotek, där flera studier håller på att avslutas. Paul Scifleet från Charles Sturt University pratade om en pågående studie av sociala medier där han väckte frågor om hur forskare kan arbeta med de enorma datamängder som genereras av t.ex. Twitter, Facebook, Google+, WordPress och Delicious, men också hur journalister och andra bedömer trovärdigheten i det som delas i sociala medier. Som exempel använde han inlägg på dessa tjänster som kommenterade de översvämningar som drabbade Wagga Wagga (där universitetet är beläget) i mars i år, där såväl myndighetsinformation, personliga upplevelser och felaktiga uppgifter spreds.

Vi hoppas kunna fortsätta nära samarbete med våra kollegor i Australien!

För ett par år sedan gjorde vi ett antal fokusgrupper med gymnasielärare och skolbibliotekarier där vi pratade med dem om hur de arbetar med trovärdighetsfrågor tillsammans med eleverna, hur lärare och bibliotekarier samarbetar och särskilt hur de ser på användningen av sociala medier som källor i klassrummet. Nu har vi sammanställt och analyserat det rika material som diskussionerna gav och resultatet finns att läsa i en artikel i Library & Information Science Research. Fokus kom att hamna särskilt mycket på hur deltagarna förhöll sig till Wikipedia och dess trovärdighet och vi fick historier om både skolor som förbjöd elever att referera till Wikipedia och de pedagoger som såg det som en ny spännande typ av källa. Men det lyftes också fram att källor används i en särskild kontext, och även inom skolan så kan dessa kontexter och de syften man har med att hänvisa till en källa se väldigt olika ut. Ibland är Wikipedia en lämplig källa, ibland inte. Abstract till artikeln finns sist i inlägget. Den går också att läsa i ett s.k. preprint. Vi vill passa på att säga stort tack till de lärare och pedagoger som tog sig tid att delta i studien. Vi kommer att höra av oss till er efter semstern!

Till sist vill vi passa på att gratulera Johanna Rivano Eckerdal som den 1 juni framgångsrikt försvarade sin avhandling Information, identitet, medborgarskap. Unga kvinnor berättar om val av preventivmedel vid Lunds universitet.

Participatory media are commonly used in today’s society for a variety of purposes. The credibility associated with these media is sometimes contested, and their acceptance into school practices has been debated. Focus group interviews with teachers and librarians in upper secondary schools in Sweden are used to investigate conceptions and experiences of activities involving the critical evaluation of participatory media, with a particular focus on Wikipedia. Three themes are addressed. The first concerns how the teaching of the critical evaluation of sources is organized and co-managed between teachers and librarians. The second describes educators’ experiences of print versus digital media, and their worry because students have problems negotiating the information architecture of print media. The third theme deals with conceptions of the credibility of Wikipedia. Four conceptions of credibility are identified: credibility is associated with the control and stability of a source; it is considered to be strengthened when several sources support a claim; it is viewed as situational and partial, rather than absolute; and it is associated with a multiplicity of voices and democratic forms of production. These findings may be used to inform educational activities around credibility and authority in schools by raising self-awareness among educators of various ways to talk about the credibility of sources with both colleagues and students.

Nordicoms antologi

Artikelns syfte är att skapa en ökad förståelse för de utmaningar som uppstår när man i klassrumspraktiker skapar mening åt informationskompetens i allmänhet och i synnerhet åt trovärdighet. En kvalitativ studie har genomförts i två svenska gymnasieklasser med elever från andra året på samhällsvetenskapligt program. Artikeln ger en inblick i de utmaningar som pedagoger möter i samtidens skola när man rör sig i ett förändrat medielandskap som i ökad utsträckning bjuder in användare till att skapa och organisera digital information. Olika vägar att göra informationskompetens och, mer specifikt, trovärdighet till objekt för undervisningen diskuteras. Vidare identifieras en inflytelserik diskurs kopplad till trovärdighet, en diskurs som fokuserar på kontroll. I studien dras slutsatsen att pedagoger behöver återvända till de traditionella kriterierna för källkritik och diskutera hur dessa kan utnyttjas i digitala miljöer i syfte att erhålla en ökad reflexivitet vid källkritiska bedömningar.

Anna har genomfört mycket av sin materialinsamling genom att observera i skolklasserna och genom att videofilma det som händer. Det visuella materialet kommer sedan in i artiklarna i form av illustrationer inspirerade av serieteckningar, för att fånga inte bara det som sägs utan även hur deltagarna är positionerade och rör sig i rummet. Det är på många vis en spännande och viktig avhandling av relevans för den forskning som vi bedriver inom EXAKT-projektet. Louise och Mikael har också varit handledare för Anna.

Läs utlysningen här.

Presentationerna närmade sig dokument från många olika teoretiska och konkreta perspektiv. Bland exemplen som studerades fanns böcker, museieföremål, arkivföremål, religiösa föremål, listor för att organisera sin vardag och födelsebevis. Sara Kjellberg (Lunds universitet) och jag pratade om något vi kallar ‘serious blogs’, vilket innefattar bloggar som vill sprida eller diskutera synsätt inom ett visst område, som forskarbloggar eller bloggar inom området klimatförändringar. Det är alltså inte fråga om dagböcker utan snarare om kunskapsförmedling och -formering av olika slag.

Vi utgick ifrån en av studierna i Saras avhandling och en studie som ingår i EXAKT-projektet där vi har följt ett antal bloggar under några månader. Det vi framför allt tittade på i presentationen var hur praktiker som rör hur bloggaren presenterar sig, hur bloggplattformen utnyttjas, bloggens retorik och dess nätverk och kommentarer fungerar för att få bloggen att framstå som mer eller mindre trovärdig. Hur bloggarna agerar har att göra med t.ex. hur man förhåller sig till olika genrer, t.ex. vetenskapliga texter, journalistiska texter och den typiska bloggen. Inom de olika genrerna har olika sätt att framstå som trovärdig utvecklat sig, och författarna av serious blogs förhåller sig till dem på lite olika vis. Vi kommer att arbeta vidare med detta, och tanken är att det ska bli en artikel så småningom.

Bilden är av Teleborgs slott där konferensluncherna avnjöts i pampig miljö.

//Helena

Folk gør i dag brug af mange forskellige digitale værktøjer, medier eller metoder for at skaffe sig information. De har hver deres foretrukne veje til den information de behøver i deres arbejds- og/eller hverdagspraksis. Nogle har lært at bruge enkelte søge-værktøjer effektivt, men mangler måske kompetencer til at søge, vurdere og anvende information kvalificeret. Andre igen har udviklet stærke informationskvalifikationer ved brugen af digitale værktøjer og medier i én kontekst, men udfordres når de skal bruge samme værktøjer eller medier i en ny sammenhæng.  Hidtidig forskning inden for in-formationskompetence har især haft fokus på de unges og studerendes informations-kompetencer i forhold til en studiepraksis; men i dag er det i lige så høj grad relevant at undersøge den almindelige borgers informationskompetencer i en hverdagspraksis eller medarbejdernes informationskompetencer i en arbejdspraksis.

Formålet med dette temanummer er at samle dansk og nordisk forskning inden for den brede forståelse af informationskompetence. Hvor begrebet informationskompetencer tidligere var tæt forbundet med biblioteksværktøjer og -ressourcer, er det i dag vanskeligt at adskille begrebet fra andre kompetencer som f.eks. digitale kompetencer, IT-, medie- eller netværkskompetencer. Informationskompetencer er heller ikke længere noget der kun undervises i – det ’praktiseres’. Det skal forstås som en ufor-mel socialiserende oplæring i de informationskompetencer, som konteksten og medierne forudsætter.

I takt med at arbejds- og hverdagslivet inddrages som kontekst for udvikling af informationskompetencer samt at nye medier, teknologier og værktøjer introduceres er der kommet et stigende behov for at udvikle området teoretisk og metodisk. Hvad forstås eksempelvis ved at være informationskompetent? Og hvordan kan det studeres og/eller måles?

Redaktionen for temanummeret inviterer derfor artikler, der udforsker og diskuterer et eller flere af følgende emner (listen er dog ikke udtømmende):

• Informationskompetence i et teoretisk og/eller metodologisk perspektiv, herunder definitioner og modeller.
• Arbejds- eller hverdagskonteksters betydning for informationskompetencer
• Informationskompetencer set i relation til udvalgte digitale medier
• Brugersegmenter og informationskompetencer (fx studerende, borgere, professionelle)
• Værktøjer med henblik på at understøtte og fremme informationskompetencer

Form
En artikel må fylde op til 6.000 ord og må ikke før have været publiceret. Artikler kan være skrevet på dansk, svensk, norsk og engelsk.
Deadline
Redaktionen for tidsskriftet skal senest den 15. marts 2011 have modtaget dit abstract og senest den 1. maj 2011 din artikel.

Yderligere information
Du er velkommen til at kontakte redaktionen for yderligere spørgsmål. Send en mail til Jette Hyldegård (jh@iva.dk) og Trine Schreiber (ts@iva.dk).

Vi henviser i øvrigt til tidsskriftets hjemmeside for mere information om retningslinjer og krav til artikelskrivning og review: http://www.iva.dk/dbf/

/ Olof

Please read the article – to start things off we’d like you to think about the questions:
- What strengths/weaknesses do you see in this study?
- How do you address assessment of authority/credibility in your information literacy teaching?
- What changes, if any, does this study prompt you to think about making to your current practice?

Om någon har vägarna förbi Second Life så titta gärna i och delta i diskussionen.

/ Olle