Paneldiskussion om informationssökning och lärande

Igår hölls en paneldiskussion och efterföljande mingel på Högskolan i Borås för att fira Louise Limberg som går i pension. Louise kommer emellertid att arbeta vidare på deltid, bl.a. inom EXAKT-projektet.

Panelen hade rubriken Informationssökning och lärande – nutid och framtid. Forskare från Högskolan i Borås och representanter från biblioteksfältet deltog, liksom engagerade deltagare i publiken. Bland annat konstaterades att skolbibliotekarier i ovanligt hög grad intresserar sig för och inkorporerar forskningsresultat i sin verksamhet och att Louise Limberg har och har haft en viktig roll i att sprida forskningsresultat – både egna och andras – till bibliotekarier inom olika typer av aktiviteter där lärande är viktigt.

Läs artikeln om evenemanget på Högskolan i Borås webbplats och följ Stefan Pålssons twittrande direkt från diskussionen. Stefan är journalist och har tidigare skrivit om EXAKT-projektet för Skolverkets Kolla källan.
/Helena

Artikel om presentation

Häromdagen publicerades en artikel med ett referat av en presentation jag gjorde på konferensen Framtidens skolbibliotek. Artikeln har rubriken Sociala medier förändrar källkritiken. Artikeln finns publicerad på Kolla källan och är skriven av Stefan Pålsson.

Olof

Kulturspaning

Förra torsdagen deltog jag tillsammans med ett 70 tal andra forskare från Sverige och Danmark i ”Kulturspaning 2009” som ägde rum vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Johan Fornäs inledde en gemensam panel som sedan följdes av fem parallella tematiska workshops om intressanta områden för forskning. Jag deltog i en workshop om Digital kulturer och spelvärldar där jag bl.a.  lärde mig mer om datorspelande mammor av Charlotte Hagström. Andra som presenterade var Anders Marklund och Benedikte Mikkelsen. Själv pratade jag om fenomenet att kunskapsorganisation – en klassisk biblioteks- och informationsvetenskaplig praktik – har blivit en del av allt fler människors vardagspraktik genom ”tagging” i t.ex. Flickr, bloggar, Delicious etc.

/ Olof

Bok om digital literacies

Jag har just läst boken Digital literacies: concepts, policies and practices av Colin Lankshear och Michele Knobel som kom ut förra året. Antologien innehåller, trots det tråkiga omslafet, en hel del spännande kapitel skrivna av forskare, hämtade från en lång rad olika fält, med intresse för “new literacies”. Generellt sett har kapitlen en sociokulturell ingång där literacies är en fråga om sociala praktiker. Just plural ändelsen på literacy är ingen slump utan i boken drivs tesen att läsa och skriva bör förstås mot bakgrund av såväl medium som social praktik. Från information science har vi ett bidrag från David Bawden om termen digital literacy’s framväxt. Många av antologins författare relaterar termen till en lång andra literacies såsom information literacy, media literacy, multiliteracy etc.  Det finns en teoretisk tyngd i boken som är inspirerande samtidigt som flera intressanta fallstudier presenteras.

/ Olof

WolframAlpha – experternas comeback?

Igår lancerades en ny slags söktjänst som låter som en superdator direkt hämtad från Start Trek – WolframAlpha. Till skillnad från Google indexerar den inte webbsidor utan gör beräkningar av sin egen data som bl.a. hämtas från sekundärkällor och officiell statistik. Allt innehåll uppges vara granskat av experter. Det gör att WolframAlpha skiljer sig från såväl Google som Wikipedia.

WolframAlphas mål är inte direkt blygsamma:

Wolfram|Alpha’s long-term goal is to make all systematic knowledge immediately computable and accessible to everyone. We aim to collect and curate all objective data; implement every known model, method, and algorithm; and make it possible to compute whatever can be computed about anything. Our goal is to build on the achievements of science and other systematizations of knowledge to provide a single source that can be relied on by everyone for definitive answers to factual queries.

Jag antar att definitionen av “systematic knowledge” är den avgörande för vad som är genialiskt och vad som är storhetsvansinne.

En skillnad jämfört med Wikipedia och Google är att WolframAlpha uppger sig enbart innehålla objektiv fakta, inte åsikter. Därmed är WolframAlpha nog en större utmanare för Wikipedia än för Google. Många vänder sig till Wikipedia för att belägga just fakta. Om vi nu har ett system som är gratis, ständigt uppdaterat och dessutom granskat av experter? Och vad händer då med de traditionella encyklopedierna som argumenterar för sin existens genom sin auktoritet? WolframAlpha bjuder också in användare att bidra, men de får inte den synlighet som de får i Wikipedia.

Hur som helst är WolframAlpha ett mycket spännande nytillskott på webbhimlen som medför nya utmaningar för många aktörer. Prova er fram och testa olika sökord. WolframAlpha har också en viss inbyggd humor. Prova t.ex. att skriva in sökfrågan ”how many roads must a man walk down?

/ Olof

Soo Young Rieh på besök

I veckan som gick fick vi besök av Soo Young Rieh från School of Information, University of Michigan i såväl Borås som i Lund. Soo har forskat om hur människor bedömer trovärdighet hos webbresurser i mer än tio år, alltsedan sitt avhandlingsarbete som rapporterats bl.a. i artikeln Judgment of Information Quality and Cognitive Authority in the Web från 2002. Just nu är hon aktiv i ett projekt om trovärdighet i användargenerarade webbmiljöer, dvs. med ett liknande empiriskt fokus som EXAKT-projektet. Vi kommer att följa varandras arbete framöver, vilket ska bli spännande.

Jag har skrivit lite mer om Soos forskning i ett inlägg på Digitala tjänster-masterns blogg.

Helena

Mer om Framtidens skolbibliotek

Det var i det närmaste fullt hus på konferensen Framtidens skolbibliotek och det innebär att 180 skolbibliotekarier var på plats i Malmö högskolas fina lokaler. Tyvärr kunde jag endast vara med första dagen, men då föreläste, utöver undertecknad, Ross Todd och Carol Gordon från Rutgers.

Om skolbibliotek var en religion skulle Ross Todd vara dess förkunnare. Ross Todd höll en mycket engagerad, för att inte säga passionerad, föreläsning om skolbibliotek och de förändringar han menar är nödvändiga för att skolbiblioteket ska fortsätta att utvecklas framöver. Dessa kan sammanfattas med att skolbibliotek måste gå från informationscentraler tillkunskapscentraler. Om skolbibliotek enbart ser sig som en plats för människor att få tillgång är skolbibliotekens dagar räknade. Istället måste biblioteken bli till en aktör i elevernas kunskapsproduktion!

Carol Gordon visade med hjälp av statistik hur online-spel blivit en central del i människors liv. Vidare talade hon om hur vi blir mer och mer bildorienterade. Det är ytterligare en utmaning för skolbibliotek som traditionellt sett alltid givit företräde åt boken och det skrivna ordet.  Jag kom att tänka på Gunther Kress under föreläsningen.  Carol Gordon är verksam vid Center for International Scholarship in Scholarship in School Libraries.

Här kan man läsa mer från konferensen: http://www.netvibes.com/framtidens-skolbibliotek.

Tack Bibi Eriksson, Helle Barrett och Maria Gunnarsson Contassot för en givande konferens!

/ Olof

Framsteget Special

En intervju med mig om EXAKT-projektet finns i senaste Framsteget Special från Regionbibliotek Västra Götaland. Numret finns att ladda ner från Framsteget Specials blogg, där det även ska finnas möjlighet att diskutera det nya numret, som har fokus på ABM-samarbete.

Med anledning av numrets ABM-inriktning och att jag pratade på releaseseminariet funderade jag lite kring vad vi hittills har sett i våra studier i gymnasieklasser och vilka lärdomar man kan dra av det inom ABM-området. En viktig – och långt ifrån ny – lärdom som likväl ständigt visar sig vara svår att genomdriva i praktiken handlar om att göra digitalt material lätt att få tillgång till och att använda. Exempelvis Wikipedia är tilltalande just genom att det så enkelt dyker upp i sökmotorerna och att innehållet ofta är lätt att läsa och förstå.

Elever har ofta relativt högt förtroende för olika former av etablerade organisationer på nätet, vilket gör att arkiv, bibliotek och museer kan vara i en god position för att betraktas som trovärdiga informationskällor att vända sig till. En av utmaningarna ligger i att presentera lättillgängliga ”fakta” och att samtidigt uppmuntra till en djupare förståelse för komplexiteten hos dessa. ABM-sektorn bör kunna göra en intressant insats när det gäller att visa hur olika uppgifter förstås och tolkas utifrån i vilken kontext de har uppstått och den kontext de används i.

Det talas mycket om olika sätt att inkludera användarna i olika webb 2.0-lösningar. Dessa kan utgöra potentiella mötesplatser, men det är nog klokt att inte ha alltför höga förhoppningar på att dessa mötesplatser ska sköta sig själva – det är fortfarande betydligt fler som laddar hem YouTube-filmer eller läser bloggar än som själva laddar upp eller skriver. Undantaget är eventuellt sociala nätverk som Facebook. Det kräver mycket arbete att etablera förtroende i det fysiska rummet likväl som i det digitala!

/Helena

Releaseseminarium…

…blir det den 16 april för skriften Framsteget Specials ABM-nummer som ges ut av Regionbibliotek Västra Götaland. I nya numret finns en artikel om EXAKT-projektet och Helena Francke kommer att presentera projektet vid seminariet.

Konferensen Framtidens skolbibliotek

Den 23-24 april är det konferens vid Malmö högskola under namnet Framtidens skolbibliotek. Konferensen tar utgångspunkt i projekten SökaSpråkaLära, SMiLE och Många SMiLE. Bland andra föreläser Ross Todd, från Rutgers, och  många spännande utvecklingsprojekt som kommer att presenteras. Även undertecknad kommer att presentera under konferensen.

/ Olof