EXAKT-projektet hade med flera presentationer på ASIS&T-konferensen härom veckan. Bland annat deltog jag och Olof med en poster som handlar om hur gymnasieelever utnyttjar genre som ett redskap när de söker efter och värderar källor. I det här fallet gällde det genrer som återfinns i webb 2.0-miljöer. De genrer som vi lyfte fram var uppslagsverk i form av Wikipedia, bloggar, elev-/studentuppsatser och diskussionsforum. Postern bygger på två studier där vi har följt arbetet i två klasser där eleverna har arbetat med längre projekt.
Vi kallade postern för ”Format Agnostics or Format Believers?” med utgångspunkt i att Williams och Rowlands (2007) i sin litteraturöversikt över ”Google-generationens” informationsbeteende lyfter fram just att det inte finns så mycket forskning som belyser antagandet om att unga idag inte bryr sig så mycket om i vilket format de får tillgång till information. EXAKT-forskningen visar att detta antagande inte förefaller stämma när det gäller informationssökning och –användning i skolan. Format kan tolkas lite olika, men både när det gäller val av medium (tryckta respektive digitala källor) och val av genre så är det något som påverkar bedömningen av källor i våra studier. 
Eleverna var vanligen restriktiva i att använda blogginlägg och inlägg på diskussionsforum för sitt skolarbete – de betraktade dessa källor som subjektiva och innehållandes åsikter. Ibland kunde det finnas faktorer som gjorde att t.ex. det som sades på ett diskussionsforum ändå kunde betraktas som trovärdigt, exempelvis att det på något vis var kontrollerat vilket innehåll som inkluderades eller vilka författare som fick tillgång till det. Uppslagsverk är generellt trovärdiga och ’accepterade’ källor i skolan. Wikipedia får där en komplex status eftersom den är ett uppslagsverk men också en källa där det saknas kontroll över vem som bidrar. Genre kopplas ofta samman med auktoritet och kontroll men även med en distinktion mellan åsikter och fakta på ett sätt som eleverna utnyttjar för att underlätta sin bedömning av källor.
/Helena
Williams, P., & Rowlands, I. (2007). The Literature on Young People and Their Information Behaviour. Work Package II. Information Behaviour of the Researcher of the Future: A British Library/JISC Study. Retrieved January 22, 2009, from http://www.jisc.ac.uk/media/documents/programmes/reppres/ggworkpackageii.pdf
ASIS&T:s (The American Society for Information & Technology) årliga möte är en av de största konferenserna inom biblioteks- & informationsvetenskap. I år går den av stapeln i ett regnigt Vancouver i början av november. Lördagen inleddes med workshops för olika Special Interest Groups. Jag deltog i en intressant förmiddag om social informatics med en rad presentationer, bl.a. av min kollega Katriina Byström som pratade om förväntningar från olika grupper när man ska införa en ny webbplattform för en organisation.
Ett annat intressant föredrag, av Frederic Stutzman, handlade om ’äldre’ användare av sociala nätverk, främst Facebook. Äldre handlar i det här fallet om 40+. Intressanta skillnader gentemot yngre användare framkom i studien, bl.a. att de äldre användarna har betydligt färre kontakter än unga användare (på ett ungefär någonstans i spannet 5-50 snarare än fler än 1000) och att de är mycket noggrannare i att hantera sina kontakter. Det är t.ex. inte helt ovanligt att dessa användare stänger av kontakter eller blockerar kontakter som de tycker är alltför aktiva. Det har inte att göra med att de har blivit ovänner med dessa personer, utan därför att de inte vill ha fler kontakter än vad de känner att de kan koncentrera sig på. Det kunde också vara ett sätt att hålla Facebook relativt privat, även om dessa användare var medvetna om att sociala nätverk inte är privata platser.
Under eftermiddagen hade SIG USE (Information Needs, Seeking, and Use) ett symposium om collaborative information seeking and sharing som genererade många intressanta synpunkter och en stor mängd frågor.
/Helena
I förra veckan träffades ett gäng forskare med särskilt intresse för informationskompetens i Göteborg för att diskutera samarbete, kommande forskningsprojekt och nätverkande. Det var främst forskare från Sverige, Danmark, Finland, Estland och Australien. Ett av de första initiativen från gruppen kommer att bli en workshop för att diskutera forskning inom informationskompetens i anslutning till CoLIS-konferensen i London nästa sommar. Flera av EXAKT-forskarna deltog i mötets två dagar och presenterade kort några resultat från projektet.
I fredags deltog jag i en spännande workshop om internet, ungdomar och identitetskonstruktioner: Workshop: Internet und Identitätskonstruktion von Jugendlichen. Workshopen organiserades av den mångdisciplinära forskningsgruppen Internetforschung vid Universität Wien. Den bestod av ett antal intressanta forskningspresentationer som på olika sätt behandlade ämnet. Workshopen belyste viktiga frågor för studier av sociala medier och jag fick en del att tänka på i relation till EXAKT-projektet. Identitetskonstruktioner gäller inte enbart ungdomar, utan är en aspekt av alla (?) informationspraktiker. Ibland behandlas ungdomar i forskningen som om de kommer från främmande kontinent. Man skulle t.ex. lika gärna kunna studera identitetskonstruktioner i relation till forskares Linkedin presentationer.
/ Olof
Chrisitine Bruce, från Queensland University of Technology, föreläste under onsdagens öppna LinCS seminarium under rubriken Informed learning and the pedagogy of supervision. Hon presenterade den forskning som hennes forskningsgrupp i Australien ägnar sig åt och som tar sin utgångspunkt i fenomenografi.
Bruce argumenterade inledningsvis för hur sociokulturell teori och fenomenografi förenas under ett konstruktionistiskt paradigm. Men med Bruce teoretiska perspektiv hämtat från fenomenografi är hon mest intresserad av variationer av människors sätt att erfara världen och mer specifikt, hur de erfar användning av information. Bruce underströk att information långt ifrån enbart kan vara textbaserad, utan också t ex sådant vi observerar i vår omgivning.
Bruce har alltså en vid syn på vad som kan studeras inom ramen för information literacy. Utgångspunkten är att fråga människor vad de upplever vara information, vad som informerar dem i deras dagliga liv, studier och arbete. Hon tog mycket av sin utgångspunkt i de sju facetter av information literacy som hon publicerat i boken The Seven Faces of Information Literacy från 1997. En av de saker som Bruce underströk i sin presentation var behovet av att relatera lärande till informationsanvändning.
Bruce fick också en del frågor som i många fall berörde hur Bruce så på kontextens roll. Dessa frågor visar kanske på den skillnad som ändå finns mellan fenomenografin och det sociokulturella perspektivet. En annan, men relaterad fråga, ställdes av Louise Limberg: Kan det finnas un-informed learning? Sammantaget var det två timmars givande presentation.
/ Olof
Den 21 oktober kommer Christine Bruce på besök till LinCS och Göteborgs universitet. Christine Bruce är verksam vid Queensland University of Technology, Australien, och har forskat under många år kring information literacy. Bland annat har Bruce publicerat The Seven Faces of Information Literacy. I Göteborg föreläser hon under temat Informed Learning and the Pedagogy of Supervision.
/ Olof
Nästa sommar äger CoLIS 7 rum i London, England, den 21 till 24 juni. Som en del av konferensen anordnas en Information Literacy Research Seminar 2010 den 27 juni med Louise Limberg som ansvarig. Seminariet kommer att skapa utrymmen för diskussioner om informationskompetensforskning och dess framtidsfrågor. Förhoppningsvis kommer seminariet locka många deltagare.
/ Olof
I måndags träffades ett sextiotal bibliotekarier från gymnasie-, universitets- och folkbibliotek för att under en halvdag diskutera undervisning i informationskompetens. Mötet anordnades av Lunds universitetsbibliotek och gymnasiebiblioteken i Lund i samarbete med Svensk Biblioteksförening och benämndes ”Att utveckla sin undervisning i informationskompetens på gymnasium och högskola – föredrag, diskussion och erfarenhetsutbyte”.
Eftermiddagen inleddes av initiativtagarna Alexandra Forsberg vid Lunds universitetsbibliotek och Frida Wåhlström på Katedralskolan i Lund och med två föreläsningar. Johanna Rivano Eckerdal från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet pratade om olika sätt att uppfatta informationskompetens utifrån olika teoretiska ståndpunkter. Hon problematiserade vilka konsekvenser detta får för vad man undervisar om och hur synen på vad informationskompetens är också påverkar de målformuleringar som tas fram för undervisning.
Därefter presenterade jag en del resultat från de två klassrumsstudierna som vi har genomfört inom EXAKT-projektet. Jag tog bland annat upp att även i de fall där eleverna är väl medvetna om de olika källkritiska riktlinjer som de har fått undervisning om (och det är inte alltid fallet), så har de ändå svårt att applicera dessa riktlinjer i mötet med konkreta källor.
Jag nämnde också, men hann inte diskutera, två exempel på webbplatser som är snyggt utformade och som förefaller trovärdiga fram tills man börjar läsa lite noggrannare på dem:
- All About Explorers (tips från Kolla Källan)
- RYT Hospital
I de efterföljande gruppdiskussionerna framkom flera intressanta saker. Bland annat diskuterade deltagarna hur man ska kunna uppnå progression i undervisningen när både gymnasieelever och universitetsstudenter kommer med så väldigt olika förkunskaper. Det förefaller också vara väldigt ovanligt att bibliotekarier är med i hela processen när det gäller frågor som berör informationssökning och informationskompetens – de kommer in i föreläsningar och övningar men är sällan med i arbetenas slutskeden, framför allt inte i examinationer. Detta påminner om det som framkom i Louise Limbergs och Lena Folkessons IDOL-studie från 2006 av undervisning i informationssökning i ungdomsskolan, nämligen att man inte undervisade om samma saker som man sedan examinerade (Undervisning i informationssökning, Borås: Valfrid).
Eftermiddagen blev till ett givande möte mellan bibliotekarier från olika bibliotek och biblioteksformer och mellan yrkesverksamma bibliotekarier och forskare.
Helena
På Bok- och biblioteksmässan lanseras den nya antologin Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Redaktörerna är Jenny Hedman och Anna Lundh.
Boken innehåller många spännande artiklar om hur människor lär sig att hantera den komplexa informationsvärld som vi lever i samt förutsättningarna för detta lärande med nya tekniker för lärande. Författarna är EXAKT-projektets forskare, bokens redaktörer, Roger Säljö, Sanna Talja, Ola Pilerot, Birgitta Davidsson, Camilla Moring, Jan Nolin och Veronica Johansson.
Jag är ju part i målet, men boken är mycket spännande och sammanfattar flera års forskning inom området, framförallt det som gjorts inom ramen för BIKT-programmet (Bibliotek, IKT och lärande). Det innebär såväl empiriska som teoretiska bidrag och boken ställer också många spännande frågor inför framtiden.
/ Olof
Den 24 juni höll jag en keynote-föreläsning vid konferensen Information: interactions and impact (i3) vid Robert Gordon University, Aberdeen, Skottland. Årets i3-konferens var den andra i ordningen, den första ägde rum för två år sedan. Konferensen lockade såväl forskare som yrkesverksamma bibliotekarier och samlade ca 70 deltagare från 14 länder. Åtskilliga presentationer fokuserar på frågor om informationskompetens, men sammantaget presenteras forskning från en rad områden med inriktning på informationssökning, särskilt i onlinemiljöer, information och knowledge management och frågor om utvärdering av b&i-verksamheter. Min föreläsning hade rubriken ”Information Literacies beyond Rhetoric: Developing research and practice at the intersection between information seeking and learning”. PPT-presentationen finns tillgänglig online från konferensens webb.
Louise
